Prissätta en brodyrorder på 100 jackor utan att hamna i bottenracet (5 000 stygn, 1 veckas deadline)

Bedöm din utrustning: enkelnål vs flerhuvud

En order på 100 plagg beter sig helt olika beroende på vilken maskin som står framför dig. I brodyr handlar "kapacitet" inte bara om hastighet – utan om hur mycket handpåläggning som krävs per plagg.

Scenariot är klassiskt: 100 jackor, en design på ~5 000 stygn och en deadline på en vecka. Frågan är prissättning. Är 6 USD per jacka ett kap eller ett misstag? Är 15 USD för avskräckande?

För att svara behöver du först göra en ärlig inventering av din maskinpark och ditt flöde.

Vad du egentligen prissätter: kapacitet, inte bara stygn

Siffran "Speed" på skärmen är inte sanningen. Verklig hastighet avgörs av hur ofta maskinen stannar och hur lång tid varje stopp kostar.

• Enkelnåls flatbädd (hemmamaskiner):
  • Flaskhalsen: Varje färgbyte kräver att du trär om. Har designen 5 färger blir det i praktiken en enorm mängd manuella stopp över 100 jackor.
  • Ljudbilden: Du hör stillestånd (dödtid) oftare än sömnad.
  • Slutsats: Du prissätter främst din arbetstid, inte maskintid.
• Enhuvuds flernålsbroderimaskin (t.ex. 6/10/15/16 nålar):
  • Flaskhalsen: Inspänning i broderiram och hantering av plagget. Maskinen kör färg 1–5 automatiskt.
  • Ljudbilden: Ett rytmiskt "klack" när nålstången växlar, direkt följt av sömnad.
  • Slutsats: Du minskar dödtiden kraftigt eftersom färgbyten inte längre är manuella.
• Flerhuvudsmaskin (2/4/6+ huvuden):
  • Fördelen: Linjär skalning. Två huvuden = dubbelt antal plagg per körning.
  • Slutsats: Det här är massproduktion.

Om du kör en enhuvuds broderimaskin, prismatcha aldrig en fabrik med 12 huvuden. Du säljer hantverkskvalitet och service – inte volympris.

Deadlinetestet (innan du lämnar offert)

Gör den här "rimlighetskontrollen" innan du skickar pris:

1. Stygnantal i verkligheten: 5 000 stygn är ofta en "sweet spot" för lönsamhet – tillräckligt snabbt för flöde, men fortfarande värdefullt att ta betalt för.
2. Färgkomplexitet: På en enkelnålsmaskin är 2 färger hanterbart; 8 färger blir lätt en tidsfälla. På flernål är färger mindre problem, men trådbyten, trådspänning och trådbrott kan fortfarande skapa stopp.
3. "Bulkfaktorn": Jackor är tunga och otympliga. Tyngden drar i ramen.
   • Snabbkontroll: Om plagget hänger och drar så att ramen vill tippa/rycka, riskerar du att designen hamnar ur registrering.

Varning (fysisk säkerhet): Risk med tunga plagg. Vid brodyr på tunga jackor kan tyngden dra i broderiramen. Stötta aldrig plagget med händerna nära nålstången när maskinen går. En nål som går i 700–800 SPM genom tjockt material kan gå av och orsaka splitter. Använd bord, stödarm eller ställning så att jackans vikt bärs upp.

Räkna fram den verkliga kostnaden för att driva en brodyrverksamhet

Prissättning känns ofta psykologisk tills du gör matematiken. När du väl räknar blir det logik.

Du behöver gå bortom "trådkostnad" och se det som ofta äter upp vinsten: friktion – allt som skapar stopp, omtag och extra hantering.

Behandla "avbetald" utrustning som en kostnad ändå

Många tänker: "Maskinen är betald, så den kostar 0 att köra." Det stämmer inte. Varje timme ger slitage på motorer, remmar och mekanik. Lägg in en maskinkostnad per timme (t.ex. som en intern "maskintaxa") så att du bygger en ersättningsbuffert. När maskinen en dag behöver service eller bytas ska det redan vara finansierat av dina jobb – inte av panik eller underprissättning.

Dolda förbrukningsvaror & förkontroller

Vid en körning på 100 jackor använder du inte bara tråd. Du förbrukar och binder upp material som nya brodörer ofta glömmer att ta betalt för.

"Osynlig" materiallista att räkna med:

• Nålar: Tjocka material och många plagg ökar slitaget. Planera nålbyte vid minsta tecken på trådbrott, ljudförändring eller sämre stygnbild.
• Undertråd (undertrådsspole): Byten tar tid och måste in i kalkylen.
• Stabiliseringsvlies: Valet styr både kvalitet och hastighet (mindre omtag). Lägg in åtgång per plagg.
• Broderiramar och hjälpmedel: Slitage/hantering av ramar samt eventuella magnetramar är en del av din produktionskostnad.
• Övrigt: Tejp, märkning/positioneringshjälp, provsömnad och efterarbete.

Praktiskt tips från produktionssidan: räkna inte bara material – räkna stopp. Trådbrott, omtag, omspänning och kontrollsömnad är det som gör att "700 SPM" i verkligheten blir runt 400–500 SPM i produktion.

Kundens prisjämförelse (och hur du svarar)

En vanlig invändning är att kunden jämför med en aktör som kör flerhuvudsmaskiner och därför kan ligga lägre per plagg.

• Om kunden vill ha fabrikspris: var tydlig med att din styrka är kvalitet, leveranssäkerhet och service.
• Om kunden vill ha en långsiktig leverantör: fokusera på konsekvent placering, stabil kvalitet och att du kan leverera omorder.

Kommentarer under videon visar också att många upplever att brodyr generellt är undervärderad och att tiden är den mest värdefulla resursen – vilket är precis varför du behöver en kalkyl som håller, även när någon lockar med "6 dollar".

När 6 USD blir farligt lågt – och hur du tänker per 1 000 stygn

I videon jämförs 10–15 USD per jacka med 6 USD. Med 5 000 stygn innebär 10–15 USD ungefär 2–3 USD per 1 000 stygn. 6 USD hamnar runt 1,20 USD per 1 000 stygn, vilket ofta blir för lågt om du kör enhuvud och har normal dödtid.

Räkna på verklig produktion:

1. Utgå från realistisk takt (ofta 400–500 SPM i produktion, även om du ställer maskinen på 700–800).
2. Lägg på tid för inspänning i broderiram, trådbyten/undertråd, trådbrott och kontroll.
3. Multiplicera med din timkostnad (inkl. overhead) och lägg på vinst.

Det är också därför stygnantal spelar roll: i videon lyfts att 5 000–9 000 stygn ofta är ett bra intervall för lönsamhet, medan extremt täta jobb (t.ex. 25 000–30 000 stygn) kan bli en vinstfälla på lågprisplagg.

Arbetsflödesuppgradering för 100-plaggsorder

För att få samma placering på alla plagg behöver du standardisera.

• Använd inspänningsstationer för broderi för att minska variation och stress i inspänningen.
• Om du har laser/korshår: använd det för att slippa mäta om varje plagg.
• Begränsa antalet trådfärger du erbjuder (särskilt om du kör enkelnål) för att minska stopp.
• Säkerställ att dina filer är bra digitaliserade: för hög densitet, dålig registrering och onödiga hopp ger trådbrott och dödtid.

Det här knyter an till en återkommande fråga i kommentarerna: "Hur gör jag när stygnantalet är extremt högt (t.ex. 80 000+)?" Principen är densamma – men då blir dödtid, trådbrott och total maskintid så dominerande att du måste räkna ännu striktare på faktisk tid och risk, inte bara på stygn.

Skifta perspektiv: från att sälja stygn till att sälja produkter

I videon betonas att många tjänar bättre på att sälja själva plagget (med marginal) och använda brodyren som ett säljverktyg – istället för att bara sälja "brodyr som tjänst".

Exempel som nämns: en keps som kostar några dollar in kan säljas med högre marginal som färdig produkt. Det är också därför vissa i kommentarerna pratar om att titta på lokala prisnivåer (t.ex. vad butiker tar per keps) – inte för att kopiera rakt av, utan för att förstå vad marknaden faktiskt accepterar för en färdig vara.

Sammanfattning att ta med till nästa offert

• Prissätt efter din maskin och ditt flöde, inte efter någon annans flerhuvudskapacitet.
• Räkna på verklig SPM i produktion (inkl. stopp), inte maxhastighet.
• Ta betalt för förbrukningsvaror + overhead + din tid – även om maskinen är "avbetald".
• Standardisera inspänning och placering för att klara 100 plagg med jämn kvalitet.
• Undvik bottenracet: om priset inte bär din verksamhet är det inte ett bra jobb, oavsett kundens storlek.